Jag saknar dig mamma
25 december 2005 var jag och hälsa på min mamma på sjukhuset vid halv 10 på morgonen, för att säga hejdå så länge eftersom jag bara skulle till sthlm och stanna där i 3 dagar. Jag skulle träffa lite vänner och festa och ha kul, komma på andra tankar för ett litet tag. Så vi pratade ca 1 timme jag och min mamma om allt och ingenting. Tills det var dags för mig att ta tåget till sthlm, det sista min mamma sa till mig, ha kul nu sandra jag klarar mig så krama hon mig hårt och länge. Jag tog tåget till sthlm ( då bodde jag i nyköping ) mötte upp min kompis som jag skulle träffa martina hette hon, och hon var en väldigt nära vän till mig då. Första dagen så tog vi det lugnt och kollade på massa filmer, jag ringde min mamma och pratade lite och allt var okej med henne hon mådde bra sa hon, hon sa att hon skulle höra av sig i morgon för hon skulle sova. Jag & Martina hade verkligen jätte kul den första dagen och vi somnade inte förens halv 4 på natten.
Vi vaknade igen vid 2, och fördrev tiden med att åka in till stan och äta´sedan shoppa. Vid 18.00 börja vi fixa oss för festen vi skulle på, 19.00 får jag ett samtal. Då var det min syster hon ringde och berätta att mamma hade dött. Jag visste inte alls vad jag skulle göra, jag blev i chock tillstånd och min vän förstod på direkten vad som hade hänt. Hon försökte trösta mig men jag ville inte. Allt jag ville var ju att komma hem, hem till nyköping igen. Men kunde inte komma hem på något sätt. Jag visste att jag skulle få stanna hos Martina en natt till att veta tanken av det gjorde mig mer ledsen. Jag ville ju bara se min mamma igen, få krama henne. Martina erbjöd sig att stanna hemma med mig den kvällen. Men jag ville inte att hon skulle göra det. Jag sa åt henne att gå ut och ha kul, jag klarar mig. Precis som min mamma sa.
Jag låg i sängen grät och grät .
Martina kom hem redan vid halv 1 och hon trösta mig, vi sov inte alls hela den natten. Redan på morgonen vid 08.00 tog jag tåget till nyköping. Direkt till sjukhuset där jag stanna hela dagen tills dom skicka hem mig.
Min mamma var död, cancern tog över henne. Hennes kropp orkade inge mer. 26 december 2005 17.38 dog min käraste mamma. Då mitt liv blev ett helvete.
Så nu ni som frågar vad som hände med min mamma.
Där har ni svaret i en liten berättelse.
Vi vaknade igen vid 2, och fördrev tiden med att åka in till stan och äta´sedan shoppa. Vid 18.00 börja vi fixa oss för festen vi skulle på, 19.00 får jag ett samtal. Då var det min syster hon ringde och berätta att mamma hade dött. Jag visste inte alls vad jag skulle göra, jag blev i chock tillstånd och min vän förstod på direkten vad som hade hänt. Hon försökte trösta mig men jag ville inte. Allt jag ville var ju att komma hem, hem till nyköping igen. Men kunde inte komma hem på något sätt. Jag visste att jag skulle få stanna hos Martina en natt till att veta tanken av det gjorde mig mer ledsen. Jag ville ju bara se min mamma igen, få krama henne. Martina erbjöd sig att stanna hemma med mig den kvällen. Men jag ville inte att hon skulle göra det. Jag sa åt henne att gå ut och ha kul, jag klarar mig. Precis som min mamma sa.
Jag låg i sängen grät och grät .
Martina kom hem redan vid halv 1 och hon trösta mig, vi sov inte alls hela den natten. Redan på morgonen vid 08.00 tog jag tåget till nyköping. Direkt till sjukhuset där jag stanna hela dagen tills dom skicka hem mig.
Min mamma var död, cancern tog över henne. Hennes kropp orkade inge mer. 26 december 2005 17.38 dog min käraste mamma. Då mitt liv blev ett helvete.
Så nu ni som frågar vad som hände med min mamma.
Där har ni svaret i en liten berättelse.
Kommentarer
Postat av: Berii_
Neej fan :( Beklagar verkligen :(:(
Postat av: Anonym
Beklagar verkligen sorgen! Jag skulle personligen aldrig kunna föreställa mig att något liknande någonsin skulle hända mig. Du är en stark person, ge inte upp! RIP.
Trackback
