saknaden av dig går inte att beskriva.

Nej, det går inte att glömma någon som du. För var speciell, verkligen SPECIELL. Allt du gjorde, allt du sa. Varje jävla ord finns kvar i mig, men jag vill inte ha orden där inne, jag vill höra dig säga dom igen. Jag vill se dig le, jag vill se dig gråta. Jag saknar det, helt ärligt, jag saknar att få se dig gråta. Allt, jag saknar ALLT som har med dig att göra. Varför kan inte allt vara som förut? Jag vill det, jag vill se dig igen, få höra din röst. Jag vet att det aldrig mer kommer att bli så, för du kommer inte komma tillbaks mer. Du är borta nu, du har varit det länge men ändå har jag inte glömt dig. Fast det är 3 år sen du försvann kan jag fortfarande gråta mig själv till söms. Det känns att du inte här. JAG känner att du inte är här. Det känns inte lika tryggt för mig längre. När jag hade dig var allt perfekt, ja, allt var helt underbart. Men när du inte längre finns här så vet jag inte längre vad perfekt är för nåt. Det ordet finns inte för mig längre. Du sa att du alltid skulle finnas vid min sida, varför är du inte här nu då? Jag behöver dig. Jag behöver dig som jag behöver luft. Jag vet, jag har klarat mig utan dig nu ganska länge nu, men vissa dagar känns också svåra, utan att jag visar det. När jag verkligen tänker på dig, och vet att jag aldrig mer kommer få träffa, eller ens se dig igen, det är såna dagar som jag bara vill spola förbi. Jag vill inte tänka på dig mer. Det var längesen du försvann och jag vill vänja mig vid den tanken att du helt enkelt är borta. Många frågar hur jag fortfarande kan tänka på dig, varför skulle jag inte kunna? Du var min, MIN BÄSTA MAMMA. När ingen annan ville eller kunde prata så fanns alltid du där. Det betydde så jävla otroligt mycket. DU betydde förjävla mycket. Det var dig som jag älskade, bara dig. Det var dig som jag vill ha kvar föralltid .. Och det var just dig som jag förlorade. Det kändes verkligen. Och jag kommer alltid tänka på dig, vad som än händer. Jag kommer aldrig glömma dig. För jag älskade verkligen dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0